Keep going - u are getting there…
Tjingeling!
Då var det dags för min veckans vv. Idag har jag lite tankar om hur man kommer dit, hur man tar sig vidare när man ibland bommar sina rutiner. Det här har jag funderat på mycket faktiskt och försökt inte vara för hård mot mig själv när det kommer till felsteg, men det är okså något man måste jobba på. Till exempel nu, man startar upp på måndagen, nya friska tag efter helgen som varit. Tisdag, onsdag går toppen, på torsdagen kommer sötsuget och vi faller dit på eftermiddagsfikat på jobbet. Nya tag på
fredagmorgon men sen på eftermiddagen blir det helg. Jag då är vi där igen, i barnens fredagsgotte, köper hämtmat bara för vi inte orkar ställa oss vid spisen efter hela långa arbetsveckan. På lördagen dricker ett glas vin för mycket hos vännerna och tar en liiite större portion än vad vi hade tänkt till kvällsmat bara för det var så gott. När man sedan vaknar på söndagen så tänker man nya tag, tar sig i kragen och äter bra igen och på måndagen är abstinensen efter socker åter igen en fallgrop.
Jag har så många gånger fallit dit, bommat min planering, ätit för mycket. Men jag fortsätter ändå. Jag har ett mål i sikte, ett långsiktigt mål. För det finns inga genvägar. Det finns ingen quick-fix som löser det, jag tror inte på att vi idag opererar magsäcksförminskningar på löpande band, nästan en om dagen (skrämmande!), med diverse komplikationer. Jag tror inte det är lösningen! Jag vet att jag nog lätt hade kvalificerat in mig på en operation men jag är alldeles för rädd, och jag tror att en operation ska man endast ta till om det är för att rädda liv (som det säkert i många fall kan vara rätt att göra även om det gäller en planerad operation för övervikt, jag är dock bara rädd att man ser på det liiite för lätt idag).
Men ingen fara tycker jag, det finns utrymme för vissa felsteg, så länge man ändå har ett mål i sikte, en plan och en vilja att förändra. En dag kan man bomma helt enkelt, det gäller bara att inte göra det alla dagar eller majoriteten av alla dagar.
KRAM